2022-01-23
Föreningar

Ny studie pekar på utmaningar för RIG och NIU

  • december 13, 2021
  • 3 min read
Ny studie pekar på utmaningar för RIG och NIU
ny studie pekar pa utmaningar for rig och niu
Elever som läser specialidrott på gymnasiet är i huvudsak nöjda med idrotten, miljön och skolan. Men 35 procent uppger att de någon gång mått så dåligt att det påverkat vardagen och bland kvinnorna är det hela 50 procent, enligt en forskningsrapport.

Resultaten framkommer i En fördjupningsstudie av elevenkäten Specialidrott av Magnus Ferry och Malin Andersson vid Umeå universitet. Studien bygger på RF:s årliga enkätundersökning som riktar sig till elever vid Riksidrottsgymnasium (RIG) och Nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU).

– Över lag visar studien att eleverna mår bra och presterar bättre i skolan än de som inte läser specialidrott. Men det finns delar som pekar på brister såsom att det psykiska välbefinnandet inte får lika mycket uppmärksamhet som det fysiska och att det fortsatt finns problem med trakasserier i form av nollning och inkilning, säger Peter Mattsson, elitidrottschef Riksidrottsförbundet.

Möjligheten till dubbla karriärer via studier på RIG eller NIU är efterfrågade av elever och modellen är framgångsrik konstateras i studien. Många av Sveriges elitidrottare på senior landslagsnivå har också bakgrund från RIG eller NIU.

– Studien av elevenkäten visar dock att eleverna inte är fullt nöjda med träningsupplägg och uppföljning och att andelen utbildade lärare inom specialidrott är för låg, även om det ökat något. Antagningsprocessen behöver också utvecklas och förtydligas både vad gäller olika idrotter och mellan utbildningar, så att eleverna har förståelse för vad som bedöms, säger Peter Mattsson.

Studien visar också att det är framför allt män, elever med svensk bakgrund, elever som kommer från familjer där föräldrarna har hög utbildningsnivå samt elever som är inriktade mot lagbollidrott som finns representerade inom idrottsgymnasier.

– Det finns fortfarande många idrotter som inte uppfyller målet på att minst 40 procent av idrottseleverna är från det underrepresenterade könet. En viktig fråga att adressera är hur verksamheten ska utformas för att kunna vara tillgängligt för alla elever oavsett bakgrund och hur fler elever från de i dag underrepresenterade grupperna ska kunna lockas till att läsa specialidrott, säger Magnus Ferry, docent Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

Verksamheten vid idrottsgymnasierna är skolverksamhet där skolan som huvudman är ansvarig. Riksidrottsförbundet ansvarar för att tilldela ett visst antal platser till respektive idrott och att fördela öronmärkt statsbidrag till de anordnande huvudmännen, skolorna. Elever vid RIG kan med hjälp av statsbidraget stöttas av Riksidrottsförbundet inom idrottspsykologi, idrottsfysiologi, idrottsmedicin och idrottsnutrition. När det gäller NIU är det specialidrottsförbunden som tillstyrker och fördelar platser i verksamheten.

För att stödja en välbehövlig förbättring av antagningsprocessen har Riksidrottsförbundet initierat ett forsknings- och utvecklingsprojekt där antagning och urval till idrottsgymnasierna ska utredas och identifieras. Projektet ska genomföras av Linnéuniversitetet och beräknas vara klart till hösten 2022.

För mer information kontakta

Peter Mattsson
Elitidrottschef Riksidrottsförbundet
070-615 05 71

Magnus Ferry
Docent, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet
070-587 85 48

Läs mer

About Author

admin